The Silent Companions - Laura Purcell

 
Titel: The Silent Companions
Författare: Laura Purcell
Språk: Engelska
Sidantal: 384
Förlag: Bloomsbury Publishing
Format: Inbunden
Utgiven: 2017
Handling: "The Silent Companions is an unsettling gothic ghost story to send a shiver down the spine...Newly married, newly widowed Elsie is sent to see out her pregnancy at her late husband's crumbling country estate, The Bridge.With her new servants resentful and the local villagers actively hostile, Elsie only has her husband's awkward cousin for company. Or so she thinks. For inside her new home lies a locked room, and beyond that door lies a two-hundred-year-old diary and a deeply unsettling painted wooden figure - a Silent Companion - that bears a striking resemblance to Elsie herself..."
 
På hösten är det perfekt att plocka upp en spökhistoria! Boken utspelar sig på 1800-talet jämsides med 1600-talet, men på samma plats, The Bridge. Ett gammalt, stort hus i en liten by, där alla verkar avskräckas av både huset och dess invånare. På plats finns tre hushållerskor som inte är vana med gäster. Elsie flyttar in, tillsammans med hennes avlidne makes kusin Sarah, för att vänta ut sin graviditet och sörja ifred. Det gamla huset döljer många hemligheter, speciellt en låst vind där en märklig träskulptur av en flicka finns, tillsammans med dagböcker från en tidigare släkting. Dagboken avslöjar en hel del om det gamla huset och vad som tidigare skett. Träfiguren känns obehaglig tycker Elsie, men Sarah vill absolut plocka fram den. Elsie tycker den är obehaglig, och snart får hon uppleva varför.

Jag rös vid så många tillfällen! I början var språket svårt, ganska gammeldags engelska, men efter första hundra sidorna blev det lättare att hänga med. På svenska kanske den skulle varit ännu bättre. En obehaglig, stämningsfull rysare. Mot slutet kunde jag inte lägga boken ifrån mig. En plot twist fanns också, ni som läst får gärna messa mig på Instagram. Mind = blown.
Stort plus för jättefint omslag också. Det finns ett hål i det, där som ögat syns. En trevlig detalj.
 
Finns på Adlibris och Bokus.
Betyg:


Begrav dina döda - Louise Penny


Titel:
Begrav dina döda
Författare: Louise Penny
Språk: Svenska
Serie: Kommissarie Armand Gamache #6
Sidantal: 432
Förlag: Modernista
Format: Pocket
Utgiven: 2017
Handling: "Det är Vinterkarneval i Québec, bittert kallt och obeskrivligt vackert. Kriminalkommissarie Armand Gamache har kommit hit, inte för att delta i festligheterna, utan för att återhämta sig från en utredning som gått fruktansvärt fel.
I den skenbara tryggheten inom det Litterära & Historiska sällskapet har ett mord begåtts. Augustin Renaud, en excentrisk historiker som ägnat sitt forskarliv åt att söka efter kvarlevorna av Québecs grundare, Samuel de Champlain, har hittats mördad. Samtidigt får Gamache oroväckande brev från samhället Three Pines, där den omtyckte bistroägaren Olivier nyligen dömdes för mord. »Det går inte ihop«, skriver Oliviers partner varenda dag. »Han gjorde det inte.«
När det förflutna och nuet kolliderar måste Gamache återuppleva en fruktansvärd händelse från sitt eget förflutna innan han kan börja begrava sina döda."
 
Jag började läsa denna deckarserie år 2015 och jag vill bara fortsätta och fortsätta. Det var med en viss förskräckelse som jag upptäckte att Wahlström & Widstrand, som var de första som gav ut Louise Pennys böcker på svenska, slutade översätta dem, men underbara Modernista plocakde upp fortsättningen. Det finns i dagsläget 13 böcker skrivna på engelska.
 
De två senaste böckerna var helt okej, läsvärda men inte extrodinärt bra, men nu kände jag att Penny verkligen gav sitt allt i denna bok. Den var så himla bra! Det sägs vara fristående böcker men jag hävdar att man nog måste läsa serien i kronologisk ordning för att hänga med. Egentligen följer vi tre mysterier i denna: först mordet på Augustin Renaud, en fanatiker av Samuel de Champlain, som sägs vara Québecs hemlighetsfulle grundare, sedan gör inspektör Beauvoir ett återbesök till Three Pines för att vara helt säker att de inte dömde fel man (från förra böken) och ytterligare återblickar till ett fasansfullt gisslandrama som skadade både Gamache och Beauvoir, men ännu värre; en av deras poliser hålls gisslan med en bomb runt sig.

Omöjligt att lista ut hur det skall gå. Perfekta vintermiljöer. Gamla bibliotek och böcker. Vinterkarneval. Älskvärda och icke så älskvärda personlgighetsgallerier. Three Pines med dess underbara bistro och invånarna som man lärt känna. Gamache som är så klok och sårbarare än någonsin förr. Beauvoir som mjuknar upp i Three Pines i arga tantens Ruths sällskap. Det finns så mycket fint och så mycket spännande. Sista tvåhundra sidorna slukade jag. Detta var Louise Pennys bästa hittills. Hon kan definitivt skriva deckare med klass.
Tack till Modernista för recensionsexemplaret!
 
Tidigare läst av författaren:
 
Finns på Adlibris och Bokus.
 
Betyg:


Ice kissed - Amanda Hocking

 
Titel: Ice kissed
Författare: Amanda Hocking
Språk: Engelska
Serie: The Kanin Chronicles #2
Sidantal: 320
Förlag: St. Martin's Griffin
Utgiven: 2015
Handling: "In the majestic halls of a crystal palace lies a secret that could destroy an entire kingdom

Bryn Aven refuses to give up on her dream of serving the kingdom she loves. It's a dream that brings her to a whole new realm the glittering palace of the Skojare.

The Skojare people need protection from the same brutal enemy that's been threatening the Kanin, and Bryn is there to help. Being half Skojare herself, it's also a chance for her to learn more about her lost heritage. Her boss Ridley Dresden is overseeing the mission, but as their undeniable attraction heats up, their relationship is about to reach a whole new level one neither of them is prepared for.

As they delve deeper into the Skojare world, they begin to unravel a long-hidden secret. The dark truth about her own beloved Kanin kingdom is about to come to light, and it'll change her place in it forever and threaten everyone she loves."

Jag var bara milt imponerad av första boken i serien, Frostfire, men tillräckligt för att vilja läsa vidare. Denna var lite bättre och lite mera action. Av någon anledning är jag så förlåtande. Ploten håller inte igen. GAH. När det i handlingen står att Bryn ska få reda på den mörka sanningen om hennes älskade Kanin-kingdom så..nja..det händer ju inte. Det är lite rörigt som vanligt. Men ganska mycket action, så det blev aldrig tråkigt.

Sen MÅSTE författaren sluta använda nordiska namn på karaktärer utan att veta om det är ett mansnamn eller kvinnonamn. En man hette Berit, en kvinna hette Ola och en man hette Tove. Jag blev lite snurrig.

Jag hade svårt att lägga boken ifrån mig och jag kom bra in i troll-världen när jag nyss läste första boken. Jag vill konvertera till troll och flytta till Doldastam, okej? Hocking är verkligen skicklig på att låta läsaren trollbindas (ha, troll) så att man förlåta den lite ohållbara ploten. Det skedde till och med några händelser som överraskade mig, vilket var kul. Denna serie är supermysig och jag längtar till sista boken. Och amaaaazing covers!

Tidigare läst av författaren:

Finns på Adlibris och Bokus.

Betyg: