Titel: Kvinnan på tåget
Författare: Paula Hawkins
Handling: "Rachel har inget jobb och ingenstans hon behöver vara. Ändå tar hon tåget samma tid, varje dag. Varje dag ser hon ett ungt par i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv lika perfekt som hennes eget en gång var. Men en dag ser hon något från tågfönstret som skakar om henne. Nu ska hon visa alla att hon är så mycket mer än bara kvinnan på tåget."

 

En av 2015 mest hypade böcker verkar det som, eller vad säger ni? Jag ska börja med att säga att man inte kan jämföra den med Gone girl. Tycker inte det fanns så mycket likheter, kanske någon enstaka.
Man kommer snabbt in i berättelsen och lär känna Rachel. En alkoholist som förlorat jobbet, äktenskapet och utseendet. Hon bor hos sin kompis Cathy men åker tåget till "jobbet" och tillbaka varje dag samma tid, för att hålla upp fasaden att allt är som det ska. Vid sidan om tågrälsen ser hon sitt gamla liv, huset hon bodde i med sin ex-make Tom. Tom har gått vidare med en ny fru, Anna, men Rachel har svårt att lämna det gamla bakom sig. När hon är full har hon varit på gränsen till trakasserande, men själv minns hon sällan något.

Efter en blöt lördagkväll vaknar hon upp och minns ingenting från gårdagen, bara att hon befann sig i närheten av ex-makens hus. Samma kväll, två hus därifrån, försvann en kvinna vid namn Megan. Rachel vill hjälpa till, bara hon skulle komma ihåg..

Kapitlen varvas mellan Rachel, Anna, och Megan, det var väldigt bra. Att bara läsa om Rachel skulle varit lite depprimerande, hon är en ganska tragisk person. Lite för tidigt började jag räkna ut hur det låg till, det gav boken ett litet minus. Ibland vill man bara se ett slut som får en chockad! Annars skulle boken kanske varit en full femma, men en svag fyra blev det nu. Jag hade trots allt svårt att lägga ifrån mig boken och karaktärerna var trovärdiga, det var lätt att se framför sig miljöerna.