Handling: "Det är Vinterkarneval i Québec, bittert kallt och obeskrivligt vackert. Kriminalkommissarie Armand Gamache har kommit hit, inte för att delta i festligheterna, utan för att återhämta sig från en utredning som gått fruktansvärt fel.
I den skenbara tryggheten inom det Litterära & Historiska sällskapet har ett mord begåtts. Augustin Renaud, en excentrisk historiker som ägnat sitt forskarliv åt att söka efter kvarlevorna av Québecs grundare, Samuel de Champlain, har hittats mördad. Samtidigt får Gamache oroväckande brev från samhället Three Pines, där den omtyckte bistroägaren Olivier nyligen dömdes för mord. »Det går inte ihop«, skriver Oliviers partner varenda dag. »Han gjorde det inte.«
När det förflutna och nuet kolliderar måste Gamache återuppleva en fruktansvärd händelse från sitt eget förflutna innan han kan börja begrava sina döda."

 

Jag började läsa denna deckarserie år 2015 och jag vill bara fortsätta och fortsätta. Det var med en viss förskräckelse som jag upptäckte att Wahlström & Widstrand, som var de första som gav ut Louise Pennys böcker på svenska, slutade översätta dem, men underbara Modernista plocakde upp fortsättningen. Det finns i dagsläget 13 böcker skrivna på engelska.

 

De två senaste böckerna var helt okej, läsvärda men inte extrodinärt bra, men nu kände jag att Penny verkligen gav sitt allt i denna bok. Den var så himla bra! Det sägs vara fristående böcker men jag hävdar att man nog måste läsa serien i kronologisk ordning för att hänga med. Egentligen följer vi tre mysterier i denna: först mordet på Augustin Renaud, en fanatiker av Samuel de Champlain, som sägs vara Québecs hemlighetsfulle grundare, sedan gör inspektör Beauvoir ett återbesök till Three Pines för att vara helt säker att de inte dömde fel man (från förra böken) och ytterligare återblickar till ett fasansfullt gisslandrama som skadade både Gamache och Beauvoir, men ännu värre; en av deras poliser hålls gisslan med en bomb runt sig.

Omöjligt att lista ut hur det skall gå. Perfekta vintermiljöer. Gamla bibliotek och böcker. Vinterkarneval. Älskvärda och icke så älskvärda personlgighetsgallerier. Three Pines med dess underbara bistro och invånarna som man lärt känna. Gamache som är så klok och sårbarare än någonsin förr. Beauvoir som mjuknar upp i Three Pines i arga tantens Ruths sällskap. Det finns så mycket fint och så mycket spännande. Sista tvåhundra sidorna slukade jag. Detta var Louise Pennys bästa hittills. Hon kan definitivt skriva deckare med klass.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

 

Betyg: