Sommarbruden - Marita Conlon-McKenna

 
Titel: Sommarbruden
Författare: Marita Conlon-McKenna
Språk: Svenska
Sidantal: 418
Förlag: Norstedts
Format: Pocket
ISBN: 9789113049182
Utgiven: 2013
Handling:"Amy och Dan bor tillsammans i Dublin. De är i trettioårsåldern, upptagna av sina karriärer och har en stor vänkrets. Deras båda familjer tycker att de är som gjorda för varandra, så när Dan friar till Amy under en romantisk weekendresa till Venedig och Amy säger ja blir släkt och vänner eld och lågor. Särskilt Amys mamma Helen, som i egenskap av brudens mor, kan glädja sig åt att planera sin dotters drömbröllop.

Amy och Helen går in för planeringen med liv och lust. Men det är mycket som behöver ordnas och många viljor ska samsas. Till slut växer planeringen Amy över huvudet och allt prat om det stundande bröllopet tär på hennes och Dans relation.
Katastrofen är ett faktum när Dan fått nog och slår upp förlovningen efter ett uppslitande gräl. Amy flyttar in hos sin bästa väninna Jess samtidigt som hennes pappa blir sjuk och måste gå igenom en svår bypassoperation. Dan deppar på sitt håll och inser till sist att han måste stå upp för sin kärlek till Amy och inte låta deras bröllop stå i vägen för den. När Amy säger ja igen vet båda att de själva måste ta kontroll över bröllopet för att det ska bli en fest i kärlekens tecken."
 
Jag hatar att såga en bok. Känns inte alls kul. Men om man recenserar ärligt så blir det ibland så. Sommarbruden hör till min Hyllvärmarutmaning 2018. Jag har på senaste tid ganska långt undvikt chic-lit och feelgood-genren, av någon anledning har de börjat tråka ut mig. Jag kände ändå att Sommarbruden kunde återöppna mitt intresse för hederlig romanceläsning. Icke.

Boken var på tok för lång för att skildra ett bröllop (som inte blir av, men sedan blir av). Handligen ger redan ut så mycket (varför?), kunde man inte själv fått lista ut hur det ska gå få Amy och Dan, som bryter upp p.g.a. bröllopsyran? Redan där tummar vi på ett av bokens problem. Om man går skilda vägar för att bröllopsplaneringen blev för kaotisk och tog över deras liv (främst Amys) kanske man inte ska gifta sig alls. Vad hände med att sätta sig ner och prata som två vuxna människor, istället för att flytta isär efter en liten dispyt? Jösses. Jag tänkte att kanske boken åtminstone är rolig (Sophie Kinsella, du skulle ha gjort detta till en så mycket roligare berättelse) och man kanske får läsa om saker som går galet fel i bröllopsplaneringen och typ om en full moster som alltid har sherry på klänningen. Nix.
 
Däremot tar Amys mamma en otrolig plats i boken (på engelska heter boken The mother of the bride, vilket är mycket närmare sanningen än Sommarbruden). Det händer ingenting. Amy och hennes mamma stressar på, malar på sida upp och sida ner om tärnklänningar och alla möjliga små detaljer som bara känns tråkigt. Huvudkaraktären Amy fick jag inget grepp om hurdan hon var, ännu värre med Dan som mest verkar naiv och barnslig som vill surfa och dricka öl på puben. Amys bästis, Jess, finns också med ibland, men det enda vi får veta om henne är att hon är osäker, lite knubbig och vill banta till bröllopet. Jag vet inte varför Jess är med överhuvudtaget. Det gjorde bara boken mera ytlig.
 
Bespara er och läs något annat om ni vill ha bröllopsläsning. Dessutom fanns det alltför mycket klichér. Jag slutar nu innan denna recension blir lika tråkig som boken var.
 
Finns på Adlibris och Bokus.
 
Betyg:

Kommentarer:


Vargnatts bokhylla:

Då kan jag med gott samvete hoppa över författarens böcker! Har läst en tidigare som var väldigt mjeh och med den här recensionen känns det som jag inte behöver testa igen :)

Svar: Jo, gör det :) jag har också "Den bortglömda rosenträdgården" som jag ska ge en chans. Men är DEN också tråkig och tam så då får det vara.. :)
Sandra

skriven



Kommentera här: