Titel: En ljusets lek
Förlag: Modernista
Handling: "»Hjärtan brister«, hade Lillian Dyson omsorgsfullt strukit under i sin bok. »Det finns inga kärleksfulla relationer längre.«
Men nu är Lillian själv död, hittad bland löjtnantshjärtan och liljor i Clara Morrows trädgård i Three Pines, mitt i festligheterna kring Claras soloutställning i Montreal.
Kommissarie Gamache, chef för mordroteln vid Québec-polisen, kallas till byn, där han möts av den samlade konstvärlden - en värld full av nyanser, av ljus och skugga, en värld där ingenting är vad det först ser ut att vara. Inte ens när fakta börjar komma i dagen är Gamache helt säker på om det är sanningen - eller bara en ljusets lek."

 

Så glad över att ha fått läsa en ny del från en av mina favoritserier, kanske den bästa av alla, om kommissarie Armand Gamache. Förra boken utspelade sig knappt alls i Three Pines, så det var roligt att återvända till den idylliska byn där vi alla vill bo.

 

Pennys deckare är en klass för sig, så välskrivna och spännande! Man kan inte avslöja så mycket i recensionen, men detta mysterium har ganska mycket med konst att göra eftersom Lillian Dyson, en konstkritiker, hittas död i Clara Morrows trädgård, dagen efter Claras efterfest från vernissagen. Att Clara målar, det vet vi som läst serien från förr, och det var fantastiskt roligt att läsa om hennes första separatutställning, något hon alltid väntat på. Även hur nervös man kan känna sig och vill bara bort från situationen när man en gång är där. Penny beskriver konst på ett sätt som visar att hon kan det, hon vet konst. Jag har alltid fascinerats av konstnärliga personer.

 

Så på det stora hela får du, i den sjunde delen i serien, mycket konst, ett oupprätt mord, mycket Three Pines, och även lite flera personliga glimtar av kriminalinspektören Beauvoir, vilket jag gillade. Isabelle Lacoste, kriminalassistent, får i denna bok visa framfötterna lite, på tiden! Jag vill se mer av henne.

 

Jag tycker denna bok håller måttet, som den föregående, och ger den fullt betyg. Spännande, välskrivet och helt galet bra karaktärer. Det bästa med serier är just det, att man inte enbart behöver följa det nuvarande mordets gåta, utan andra saker från tidigare böcker kan leva kvar, frågor kvarstår och personer utvecklas och växer.